Ikväll när jag städat igenom hela mitt rum, samt alla mina lådor/smyckesförvaringar m.m, så fick jag syn på ett armband som jag glömt bort lite grann (förlåt älskling, lovar att använda det oftare!).

Jag blev åtminstone ännu en gång påmind om vilken fin kille jag har, som faktiskt älskar just mig, för den jag är. Som idag när han kom till mig och jag inte har duschat mitt hår på x-antal dagar och kände mig förjävla ful, så hämtar jag upp honom och en av de första sakerna han säger är "Vad fin du är!". Älskade, älskade du. Ingen gör mig så glad som du, mitt livs stora kärlek.